Svar: En riktig nattmara
Inlägg av: Lotta den 18. Augusti 2008 21:40:52:
Som svar på: Svar: En riktig nattmara inlägg av: Urban den 18. Augusti 2008 10:27:42:
Hej igen Urban,
Det var höger öga och det var liksom torrt pressat gräs i påken.
Dina tydningar har verkligen satt igång en tankeprocess hos mig. Påken skulle mycket väl kunna vara en fallossymbol. Den här mannen som jag träffade har väckt en stark åtrå i mig, men han har också något visst annat som drar. Jag älskar att se honom le eller höra honom skratta. Vi kan inte föra några djupare diskussioner eftersom det finns en språkförbistring och jag är förvånad över mig själv att jag kan ge mig in i en sådan relation.
Min syn på honom har förändrats eftersom han trots att jag frågade om han var gift fortsatte att förneka det. I och med att han ljugit för mig vet jag ju inte om något av det han sagt och säger är sant eller inte. Men trots att jag är betydligt svalare gentemot honom så fortsätter han ringa och skicka meddelanden. Han tar inte ett nej på allvar. Jag kan låta bli att svara honom tre-fyra dagar sedan faller jag till föga och pratar med honom. Han har till slut i alla fall medgett att han är gift men han sa "du och jag ska ju i alla fall inte gifta oss så det spelar ingen roll att jag är gift" och det har han rätt i, alltså att vi inte ska gifta oss. Jag vet inte riktigt vad han vill ha av mig.
Jag brottas med moral gentemot hans fru. Jag skulle inte vilja vara bedragen part om jag levde i ett förhållande som gift - är man sambo, gift eller på något sätt lovat att älska en annan person och vara tillsammans med den - ja då är det för mig tvåsamheten som gäller. Inget annat.
Jag har sagt tidigare att eftersom jag är fri så får jag göra vad jag vill så länge det inte skadar mig eller någon annan. Nu är jag i en sits där jag kanske både skadar mig själv och hans fru om jag faller till föga för honom när jag kommer ner dit. Jag är en väldigt ärlig person, lite för ärlig ibland kanske.
Tänkte på de där nynazisterna jag drömde om och som var arga på mig för att jag skrivit något positivt om invandrare. Den här mannen är ju av annan nationalitet. Kan det höra ihop, månntro? Eller kan det ha något med att två av mina bästa vänner att göra? Båda två är invandrare i Sverige och de säger till mig att jag ska bryta relationen men också vara försiktig när jag åker tillbaka eftersom det är ett muslimskt land och att rättsväsendet inte fungerar där på samma sätt som här. Lite tankar bara.
Hela den här "kärleksrelationen" kan väl kanske liknas vid gambling?
Tack så länge!