|
vattenfall - heila 2012-11-13 06:34:11
jag kommer fram till ett vattenfall i drömmen,vattenfallet är så fantastiskt vackert det ser nästan ut som att det är stjärnor i vattnet som glittrar , det finns andra människor där med som beundrar fallet, men så slutar vattnet att falla och man kan se hela botten, och väggarna,ja det är ser ju helt naturligt ut som i en tömd sjö,människor börjar gå ner där och upp på andra sidan,och alla vet att vattenfallet börjar snart igen, och jag går med ner och ska ta mig upp på andra sidan,jag tar sats för att komma upp men lyckas inte då kommer en man som hjälper mig upp,det känns som att jag flyger upp,jag är glad hela tiden och lugn, vattenfallet kommer tillbaka och jag beundrar verkligen vattnet.där vaknar jag.
Hej Heila
Det var en intressant dröm! Tror inte det varit någon sådan här förut. Men du hade ju en dröm för ett tag sen om att ta dig över en torrdocka. Så det här är ju mycket likt. Till skillnad att här kan du se vattnet. Och dessutom är vattnet vackert - nästan som något kosmiskt.
Att ta sig över en flod är en stark symbol, som har med livet och döden att göra. Men du tränar dig ju i din förra dröm. Får reda på hur man ska göra. Och nu gör du det. Tar dig över. Men ni tar er över torrskodda, om jag förstår saken rätt. Vattenfallet stängs av. Livets flod stannar för en stund. Det här är en rätt märklig symbol. Det är som att tiden stannar. (och det är inget konstigt i drömsammanhang, där tiden inte finns på samma sätt som i vaket tillstånd).
En sorts icke-tid uppstår. Och i den tar du dig över. Med hjälp av en man. En manlig energi, gör så du också kommer upp på andra sidan.
Alltså den här drömmen ger också sådana kosmiska och existentiella vibbar.
Mentalt sett verkar du 'röra dig' i större sammanhang. Har du gjort några andliga övningar?
Hälsningar Urban
heila skrev - 2012-11-13 14:52:07:
tack för svar, nej inga andliga övningar mer än det vanliga med flamman som jag skickar för att heala andra människor,men i och för sig när man arbetar med healing åt andra så arbetar man samtidigt åt sig själv.just nu känner jag bara att jag har en högre energi i mig,och änglar som puttar på mig ibland.hehe.ja det är som att få en nya möjligheter i drömmen, nytt liv liksom,jag går till botten med mig själv och över på en annan sida,och då börjar vattnet flöda i gen, mannen var utländsk med, kanske asiatisk verkade han som.ja det känns som en ny början.
Heila
Hej Heila
Ja, det var en märklig dröm.
Fantastisk skulle man kunna säga.
Jag skulle uppskatta om du kunde beskriva lite mer detaljer.
Var står du i förhållande till vattenfallet. Åt vilket håll rinner vattnet. Åt vilket håll gick du. Hur långt var det - alltså hur stor var den torrlagda vattenfåran. Hur gick det till när han hjälpte dig. Tog han dig i handen. I så fall vilken hand?
Ja, mitt huvud är fullt av frågor inför den drömmen. Tycker det skulle vara intressant om du kommer på något.
Han var ju 'utländsk', antagligen asiatisk. Alltså kan det varit någon Buddha Krishna eller liknande höjdare. Kan du beskriva honom.
Här är en tanke: Kan det vara så att du har kommit över något? Och i så fall fått hjälp av någon 'manlig energi'?
Hälsning Urban
heila skrev - 2012-11-14 06:10:18:
Först vill jag förklara att det var inte som en flod utan mer som en megastor sjö som blev tom när vattnet stannade, och vattnet var uppdelat i olika fåror liksom, den största fåran som var väldigt bred där det forsade vatten låg i mitten sen fanns det mindre fåror med vatten på sidorna kanske två tre stycken men det var den i mitten som jag uppmärksammade mest i drömmen,i drömmen befann från mitt håll på den högra sidan först och skulle över till den vänstra sidan, det beror ju på vilket håll man ser drömmen i från,när vattnet slutade så såg jag botten på hela sjön , den var rund och djup, men det var som att jag liksom försvann när jag gick ner i gropen där tiden stannade ju,så jag vet inte hur stor den var,för helt plötsligt så var jag på den andra sidan och skulle upp, jag tror han tog mig i bägge händerna och det var då jättelätt att komma upp, som om jag flög, jag var heller inte ensam om att gå ner i gropen det fanns andra som gick före mig och som oxå skulle upp på andra sidan,jag har känslan av att jag var sist, för när jag var uppe så började ju fallet i gen och fyllde sjön,det var som en källa en glittrande källa.han hade bar överkropp och var mörk i hyn men inte jättemörk,jag tror han hade rakat hår alltså väldigt kort.så vänlig ut.ja jag har fått tillbaka min kreativitet, det har legat mycket i vägen i mig själv för mitt skapande,jag har kommit i gång med skrivandet och förstått vad jag är bra på,jag målar igen oxå,som det känns nu så kan det bara bli bättre och bättre ang mitt skapande,det är som en ny process har startat.kram. Heila
| |