Teckna ansikte..och frisör - AnnJ 2013-02-24 10:18:38

Har haft två korta drömmar - troligen längre men kommer bara ihåg liten del av varje.

Är hos en väninna som tecknar ansikten...hon ger mig ett block vitt papper..och i pappret ser jag mig själv..Jag ritar av mina egna konturer av mitt ansikte...därefter frågar väninnan om hon får titta vad jag ritat..jag visar henne teckningen och då hänger mina kinder..darefter vaknar jag.
Jag är inne i butik och ska handla något eller så tittar jag bara efter något..helt plötsligt kommer jag på att jag skulle vara hos frisören och klippa mig kl åtta..tittar på uret och klockan är ca fem i åtta..hoppas jag hinner tänker jag..och var fanns nu frisören..kommer på att det var första huset på gatan.Jag går ut och går åt vänster men efter ett tag känner jag inte igen mig och tänker att det nog var åt andra hållet och går tillbaka till butiken..går sen åt höger men helt plötslig märker jag att de grävt upp gatan så jag får gå nära husen..jag kommer inte i håg att de grävt där innan tiddigare..känner mig helt vilsen och rädd för att jag ska missa tiden hos frisören..vaknar där.

I mitt liv har jag förvisso haft funderingar på att klippa mig men har aldrig kommit så långt pga olika orsaker..känns som jag inte kommer någonstans i livet men är ändå tacksam för det jag har.

väni

analysera ofta hur mitt liv ska bli om jag vinner ofantligt med pengar..sluta jobba och ägna mig åt välgörenhet i olika former..
analysera även varför andra personer inte lyssnar på mig..ex vännina vill ha hjälp med sina bilder..sa nej och att hon fick fråga någon annan..hon blev sur och undrade om jag mådde bra och om hon gjort något..en annan hade problem med ekonomi i flera månader då det strulade med byte av fack..försökte komma med goda råd..som även fackförbunden gjorde men lyssnade inte..förutom då jag sa att hon måste redogöra för ett helt år bakåt och inte bara ett kvartal som hon själv ville..vet ej hur det gått och inget hon vill tala om men känns som hon döljer något.
ska upphöra med goda råd - för ingen lyssnar ändå..och erkänner inte att jag har rätt..
ett ex skrev till regeringen när de skulle införa delat barnbidrag mellan föräldrar..att det inte skulle bli uppskattat..och nu sex år senare erkänner de att det inte blev som de tänkt..hm..regeringar fattar alldeles för långsamma beslut och gör för många undersökningar i mitt tycke.

Hindret är att jag ännu ej vunnit ofantligt mycket pengar för att sluta jobba och ägna mig åt välgörenhet..i min egen takt.

Ha de gott.
AnnJ

Hej
Det var intressant att du berättar lite om ditt liv.
Du ger ju en bild av dig själv genom den beskrivningen. Både av dig själv och din omgivning. Dina kinder som hänger ner i bilden, skulle kunna ha att göra med den väninnans reaktion när du inte ville hjälpa henne med hennes bilder... Vad var det för bilder?
/Urban

Till Drömtydningen